För snart 6 år sen fick min lilla papillon-tik, Mira 3 söta valpar tillsammans med mammas och pappas Bichon Frisé, Lukas. Den första dog men två små skönheter, inte större än en kryddburk, överlevde. Hulda, hon blev den typiska knähunden som inte alls gillar att röra sig i onödan. Och Loppan, hon fick all energi från alla håll, pigg och rufsig både i pälsen och humöret.
Loppan flyttade till min kusin och Hulda till min mamma och pappa.
Idag är det dags för Hulda att få uppleva livet som mamma. Tyvärr vet vi inte om det blir så just nu. Hulda har haft värkar men inget har hänt, så det blev dags att åka till veterinären. Hos veterinären röntgades hon och det visade en endaste gigantisk valp. Den har haft massa plats att bre ut sig på och har lite svårt att ta sig ut ur det trånga utrymmet, han har väl täckt för nödutgången-skylten med nån valk. Därför ligger just nu Hulda på operationsbordet för ett snitt. Så just nu sitter min mamma orolig och väntar. Jag går själv på nålar, men hon är i rätta händer så jag är säker på att allt går bra. Hoppas bara att valpen kommer ut levande och att det tillslut blir en solskenshistoria. Jag uppdaterar senare när jag vet mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar