Bättre tavla

Nu är jag lite mer tillfreds med tavlan. Ramen har blivit svart och en uggla har fått färg. Ska jag färglägga fler ugglor eller är det bra så här?

Sjukling

Herman är lite snorig, hostig och blank i ögonen, men han gnäller då inte. Mitt vackra barn!

Ljus

Ikväll har jag tänt upp hela vardagsrummet med ljus.
Det är så mysigt med höst.
Kolla även in mitt nya bord. Nu vill jag bara ha en nyare soffa.

Snyggt?

Alfons har styrslat oss, visst blev vi fina.

Ny tavla

Ville visa min nya tävla som jag pysslade ihop idag. Kände att jag var tvungen att göra något kreativt mellan blöjbyten och köttsoppskokningen idag. Blev dock inte nöjd. Ramen ska få bli svart när tillfälle ges. Och eventuellt ska en av ugglorna få färg.

Gastric bypass

Alla kan gå ner i vikt, men utan operationen så går 95% upp igen. Jag är en av dom. Jag har prövat alla möjliga dieter, jag har visat att jag kan gå ner i vikt, men så blir det någon liten rubbning och då är jag snabbt uppe igen.
För 4 år sedan så började jag nosa lite på området Gastric bypass. Då hade jag ingen aning om vad det egentligen innebar utan såg det mer som en quick fix. Men sedan fick jag lära mig mer om operationen, med risker och vilket enormt arbete det faktiskt skulle bli. För 3 år sedan så var jag hos kirurgen för ett sista samtal inför operationen men den blev då inställd eftersom jag hade gått ner 34 kg. Kirurgen ansåg att jag skulle ge det ett sista ärligt försök att gå ner och hålla vikten. Det gick ett tag, men sen kom en motgång och jag var snabbt uppe igen, inte alla 34 kg men ca 10. Det blev en ond cirkel och tillslut var motivationen som bortblåst. Tiden gick och för ca 1 år sedan så började jag fundera kring operationen igen, nästan alla 35 kg var tillbaka och jag kände mig som ett hopplöst fall. Men jag beslutade mig för att ge det ett sista ärligt försök. Försöket funkade bra, jag började jogga, slog personbästa på personbästa, jag åt bra och vikten rasade. Men något hände (jag vet vad, tänker inte nämna det här dock) och jag började gå upp igen. Genom hela mitt vuxna liv har jag dietat, bantat och tränat, jag har gått på svält och jag har svullat. Några i min omgivning tog beslutet för ett tag sedan att göra en GBP, jag tvekade fortfarande, rädd för ovissheten.
Men nu är beslutet taget. För ett tag sedan så satt jag och övervägde för och nackdelar.

Nackdelar med fetma.

• högt blodtryck
• diabetes typ 2
• blodfettsrubbningar
• åderförfettning, åderförkalkning
• gallsten
• förfettning av levern
• astma
• snarkproblem och sömnapné - andningsstopp under sömnen
• belastningsskador i leder
• komplikationer under graviditet
• cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata
• cancer i matstrupe
• cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel
• infertilitet, det vill säga oförmåga att få barn
• demens.

Att fetma är dödligt är inget att hymla om, och det är inte bara dödligt, det är plågsamt också.
5 000 - 10 000 personer dör varje år på grund av fetma i Sverige. Tänk så många fler som har några/något av de andra problemen men som inte dött av dom.


Dödligheten i samband med en Gastric bypass-operation är ca 0,5%.
 Nackdelar med operationen:

• Intolerans mot vissa saker, (ägg, laktos, fett osv)
• Förslappad hud som sedan kanske vill opereras bort
• Kan inte äta snabbt
• Dagligt intag av extra vitaminer och mineraler
• Några små ärr

 Fördelar med operationen:

• Troligen är ledvärk mindre eller obefintlig
• Känner sig mer attraktiv
• Kan inhandla kläder lättare
• Rörelseförmågan ökar
• Orken ökar
• Alla problemen med fetman minskar

Det är jätte svårt att stapla upp för- och nackdelarna, men jag anser att jag hellre tar risken att göra operationen och lever med dom nackdelar som kan tillkomma, än att leva med fetma och leva med dom nackdelar som medföljer.


Man kan kalla det dålig karaktär, men jag klarar faktiskt inte av att hålla vikten nere.

Jag har varit ganska tyst om mina tankar på operationen, mest för att jag vill påverkas av ren och skär fakta, inte av andras kommentarer. Jag vill känna att det är JAG som tagit beslutet, helt på egen hand.
Vissa tar det ganska bra och tycker att jag svamlar som ens funderar, vilket inte känns okej eftersom dessa personer antagligen inte vet vilket livslångt jobb man har framför sig, och beslutet gäller MIG och det är JAG som ska leva med konsekvenserna som blir av operationen. Vissa tror att det "blir normalt igen" det blir det inte, det är för resten av livet.
Vissa tar det mindre bra och tycker att det är vansinne, vissa känner någon eller har läst om hur farligt det är. Men jag anser att jag är tillräckligt påläst för att veta vad det är för beslut jag tagit. Jag vet att det finns en risk att jag dör, men risken är faktiskt större att jag dör om jag inte gör den.

Jag har fler argument, det bästa jag har är att jag är less på att iaktta barnen. Nu vill jag vara aktiv med dom och vara den mamman som fysiskt orkar med dom. Idag har jag så mycket problem i leder att jag knappt orkar lyfta dom, nu får det räcka.

Som sagt, jag har bevisat att jag KAN gå ner i vikt, men att hålla vikten funkar inte och jag är less att gå runt runt i detta hamsterhjul. Operationen är mitt verktyg, själv utför jag samma jobb som jag tidigare gjort, bara att nu finns ingen chans till att hamna fel igen.

Take it or leave it!

Uppkäftiga unge

Den där pojken som försökte slita av kläderna på Alfons förra veckan, var här ute på vår gård idag igen. Alfons har ju inte så gärna varit ute och lekt något sedan dess och idag så lovade jag honom att vara ute med honom. Den där pojken var inte alls kaxig först, men så fort Andreas lämnade gården var det som att det vände, han började direkt vara elak mot Alfons."Du är dålig på det där" "Varför har han ett halsband, töntigt." "Hur kunde du ramla där? Det är ju enkelt." Alfons svarade honom aldrig när han sa dessa elakt riktade sakerna. Till slut så brann det för mig, jag bad honom lämna gården, väldigt vänligt. Han lyssnade inte. Jag sa åt honom typ 3 ggr till med snäll röst, varje gång sa han bara till W, en annan kille som både Alfons och Oskar gillar jätte mycket, "Kom W så far vi" Men W ville inte, han ville vara med Alfons. Och tillslut sa den elaka pojken "Varför vill du det? Han är ju en tönt." Jag stämde om mina stämband och bad med mycket arg ton honom att gå. Han flinade bara. Så här höll det på ett tag. Tillslut sa jag till Alfons att nu var det dags att gå in, Alfons frågade om W fick följa in och W frågade sin mamma och det gick bra. Den dumma pojken försökte gå in med oss, som att inget hade hänt. Men jag sa bara att han inte var välkommen hem till oss, förklarade varför och då säger han "Jävla kärring, jag ska ringa polisen på dig." Jag sa att det bara var fritt fram. Han ilsknade till ännu mer och kallade mig horkärring och hotade med att han skulle fara hem och hämta en kniv och köra ner den i halsen på mig. Då stängde jag bara dörren och han for.

Försäkringskassan = idioter

Jag är sur på FK just nu, inget ovanligt och jag är ganska säker på att jag inte är ensam.
Jag drar en kort historia lång.

Eftersom Alfons har jobbigt med nya miljöer och nya människor på grund av hans diagnos, Autistiskt syndrom, så valde vi att försöka lösa hela sommaren utan sommardagis. Detta löstes då med att Andreas skulle vara föräldraledig hela sommaren.
Mitt i denna föräldraledighet så blev då Andreas biten av den aggressiva hunden som gick lös här. Detta gjorde att Andreas var tvungen att vara sjukskriven en tid. Förra månaden fick han ut några föräldradagar och även sjukdagarna. Och denna månad förväntade vi oss att övriga föräldradagar skulle komma. Men dom kom inte. Han ringde FK för att höra vad som hade hänt. Plats 600-nånting i kö (utan att skoja) så vi åkte till kontoret istället. Något hade blivit galet, och det var deras fel. Men nu måste VI vänta på pengarna tills nästa månad. Så denna månad så ska vi alltså klara oss på min lön, vilket inte ens är en halvtidslön. Så det räcker ju inte ens till hyran.
Förbannade Försäkringskassan!

Stig-Arne

Jag älskar att åka LLT-buss med Stig-Arne. Han spelar alltid musik på gärnet och hälsar glatt.

Loppis-fynd

Fyndade denna för 40 kr till pojkarnas rum. Eftersom pojkarnas rum har en ljusrosa tapet så måste det ju liksom göras något av det. Det blir mycket färg, främst lime och ljusblått.

Denna dagen tog också slut

Ja då var denna dagen slut, massa häng med finaste bruttan i välden.
Herman är otroligt orolig i sömnen så jag gruvar mig för att gå och lägga mig, är så sjukt jobbigt att måsta kliva upp, på med morgonrocken och gå till andra sidan lägenheten. Men samtidigt så är ju sängen den enda som kan söva mig.
Alfons har fortfarande inte varit ut något sedan gårdagens incident. För mig känns det ärligt talat bara skönt, jag gillar uppenbarligen inte världens erbjudande där ute.
Och eftersom Andreas jobbar natt så hoppas jag att Alfons kommer över i natt och sover med mig, det är det skönaste jag vet.
Sen så kan jag tillägga att jag avskyr människor som tror att dom är något dom inte är. Personer som sätter regler och pekpinnar men som själv inte behöver följa reglerna. Och som gärna ger kritik men målar upp sig själv som offer när hon får kritik. Sablars!
Imorgon är en ny dag, en cigg och sen ska jag pressa ihop fjädrarna i sängen! God natt!

Bästis-dag

Idag ska jag vara med Camilla. Hon är min bästis! Trallalalalaaaa.

Övergrepp

När jag kom ut idag för att gå till affären så möts jag av en förtvivlad Alfons som varit ute och lekt. Pojken som bor i kvarteret bortanför oss hade försökt dra ner byxorna på Alfons. Jag gjorde klart för både Alfons och den andra pojken, som alltid bråkar med alla barnen, att hädanefter så umgås dom inte. Och när jag och Alfons börjar gå därifrån så säger pojken att han hade tänkt ta kort men hann inte. Jag var förbannad redan innan men det är inget jämfört med vad jag blev då. Jag sa åt honom att man inte gör så och hädanefter är han inte välkommen på våran gård. Jag svor och sa massa saker, jag var riktigt upprörd. Ungen stack iväg på cykeln och jag och Alfons gick.
Jag hade ett långt snack med Alfons om vad som är rätt och fel och är så himla glad att han sa ifrån och kom hem. Han grät massor och låste dörren men var rädd att pojken skulle kunna låsa upp med hans nyckel. Alfons gick inte ut något mer. Jag snackade runt med grannarna och fick veta en hel del om vad denna pojke har gjort. Ingen visste riktigt säkert vars han bodde och jag tog beslutet att ta kontakt med skolan för mer information.
Pojken är 8-10 år. Hur kom han ens på idén?
Jag lovar och svär dyrt och heligt att ingen kommer föregripa sig på mina barn ostraffat!

Mat+barn=inte sant.

Detta med mat. Vi har ett stort problem i detta hus. Barnen äter utan att klaga om det serveras hamburgare, pizza, pannkaka, plättar, palt eller spagetti och köttfärssås. Det enda jag vill kalla mat av detta är det sistnämnda.
Så fort annan mat ställs på bordet blir det gnäll. Idag blev det en enorm diskussion.
Jag hade lagat kyckling, soltorkade tomater, spenat, vitlök, salt, peppar, grädde och creme fraiche. Till detta tagliatelle.
När maten började serveras var det bara jag, Alfons och Herman hemma. Herman åt det och jag med. Men Alfons satte sig på tvären omgående när han såg portionen. Han ville inte ha det gröna. Jag ljög och sa att det var grön pasta. Han blev glad, tog en tugga, gillade det inte, försökte med några tuggor till. Det gick inte. Han åt bara pastan.
Oskar och Andreas kom hem och Oskar visade direkt att han var missnöjd med vad jag lagat. Han frågade vad det gröna var och jag ljög även för honom, grön pasta. Åh, grön pasta, gott. Han åt och åt, jag frågade om han tyckte det var gott och han svarade att det var JÄTTE gott. När halva portionen var nere så kunde inte Andreas hålla sig längre och så här lät konversationen.
A- Hm, undra vad vi ska äta imorgon? Spenatsoppa kanske?
O- Nä, jag gillar inte spenat!
A- Men du äter ju spenat nu, med god aptit.
Oskar tittade på mig och jag bekräftade att det var så. Genast började han peta i maten och då kände jag att det faktiskt brann för mig.
Jag sa att det bara var att äta upp allt som fanns på tallriken och påminde honom om att han tyckte det var JÄTTE gott innan han visste vad det var. Han tjurade lite och han började skylla på att han var så himla mätt. Jag förklarade att antingen äter han upp det som fanns kvar på tallriken nu (4-5 tuggor) eller så skulle jag göra en ny portion till honom som fick bli hans frukost. Han klagade på att han var så himla mätt och kommer spy om han äter mer. Jag säger att han inte måste äta upp nu om han är så himla mätt och istället sparar vi till frukost. Han surade. Och sen lät det så här.
O- Om jag får mer pasta nu så kan jag äta upp det nu.
C- Men om du är så mätt att du inte kan äta upp det du har på tallriken redan så kan du ju inte sätta mer på den.
Han surade ännu mer, mumlade massa elakt och fult till mig och då plockade jag undan och gjorde honom en portion till imorgon.

Jag accepterar verkligen att man inte tycker om vissa saker, är själv väldigt kräsen. Men då man vräker i sig något, säger att det är gott fram tills man får veta vad det egentligen är, då blir jag en skata. Detta handlade om spenat, inte testikel, för det hade jag haft förståelse för.

Fågelholk

Hade tänkt göra några holkar som prydnad i pojkarnas rum. Denna blir nu först ut, dock är jag missnöjd med knutarna, dom ska få bli vita istället.
Har även varit på jakt efter en fågel. Den jag söker verkar inte ha uppfunnits så jag får nog snickra mig en egen.

Hört på fiket

Bredvid mig sitter en mor och dotter och fikar.
Båda åt varsin chokladboll med strössel på.
Mamman åt endast chokladbollen och lämnade strösslet, hon kladdade och grisade med detta ett bra tag tills dottern frågar vad hon gör.
Jag försöker gå ner några kilon så jag äter inget socker, och strössel innehåller så himla mycket socker så jag äter inte det.
Fattar hon inte att chokladbollen är full av socker och andra kolhydrater? Typ det man inte ser finns inte.

Skolstart

Vilken ovana att skicka iväg Oskar på skolan idag. Han var ju på skolan igår men då var han ju hos sin mamma. Idag var vår första skoldag. Han fixade det mesta själv men fastnade framför datorn så han höll på att bli sen. Får nog införa samma regel som förra terminen, göra sig helt klar INNAN man sätter sig vid datorn, sker inte detta och han kommer sent till skolan blir det ingen dator, spel och utegångsförbud. Hårt? Nä, han tycker själv det är okej.

Fynd

En hörnhylla att hänga på väggen, riktigt sliten och ful så den ska slipas och målas om. 30 kr

Ett fat med kant 20 kr

7 st tavlor, jag är bara intresserad av ramarna. 35 kr

Tröja till Alfons 10 kr

Ett fat av något slag 10 kr

Lampskärm 30 kr

Liten kruka med fat. 5 kr

Allt detta för 140 kr.
Sen var jag och inhandlade färg och penslar, här ska målas och sprayas.

Selma

Såret som aldrig fick läka

För en vecka sen skrapade Alfons upp sitt vänstra knä två ggr inom loppet av ungefär 15 minuter. Idag lyckades han slå upp såret för femte gången så att det kommer blod och denna gång hände det inomhus snubblandes över en tröskel. Det blödde ganska ordentligt och han klagade lite, men inga tårar. Han är fantastisk på alla sätt!

Vad är klockan?

Inatt så kom Alfons över i vår säng. Han hade tänt lampan i taket, men det hade vi inte märkt. Jag var helt säker på att det var morgon, kring 7-tiden eftersom "solen" hade gått upp. Sen började Herman gråta så Andreas gick dit för att kolla läget, när han gick ut ur rummet så blev det plötsligt mörkt, han släckte lampan i taket. Jag hade ju börjat förbereda mig på att börja kliva upp och låg vaken. Andreas kom tillbaka och frågade om lampan var tänd i taket, ja det var den, han släckte den ju. Jag frågade vad klockan var, halv 3 typ. Andreas somnade om ganska snabbt, själv låg jag vaken i lite över två timmar. Så idag blir det extra många gäsp skulle jag tro.

Musikens Makt

Jag packade ihop ungarna och åkte in till stan. Vimlet var lagom, träffade lite känt folk, lekte, Alfons åkte karusell, köpte remmar, Herman dansade loss på stranden framför scenen. Efter att ha tillbringat 1,5 timme på udden så började det regna och både jag och ungarna tyckte att det var dags att åka hem eftersom promenaden till bussen var lång. Vi hann inte långt från området så gjorde Alfons en krasch, paraplyet blev knosat och det rann blod från knät som Alfons nu trasat sönder fyra gånger på mindre än en vecka. Alfons fick ta mitt paraply och jag tog det trasiga tills vi hittade ett tak att skydda oss under. Alfons hade ont och vägrade gå, han tyckte att jag skulle bära honom men jag tyckte att min rygg inte skulle fixa det. Så han köpte in sig hos Herman i vagnen genom att avlasta Herman med paraplyhållandet. Så jag återfick mitt paraply, kastade det trasiga och pojkarna delade på ett. Vagnen hade mer än max-last men som tur är delas det inte ut någon bot till barnvagnsförare. Väl framme på Smedjan så fick vi inse att vi skulle få vänta på bussen i 25 minuter, lagom roligt med en arg Alfons och en trött Herman. Vi tog oss hem till slut så vi åt middag och sen kunde vi mysa i soffan med lördagsgodis och snacks. Jag är helt färdig i fotlederna och ryggen och misstänker att det blir knivigt att ta sig upp ur sängen imorgon, men eftersom Andreas jobbar så har jag liksom inget val.
Just nu ligger jag i sängen och inväntar effekten från två Alvedon, berusande.

Inför Musikens Makt

Jag och Alfons inväntar att Herman ska vakna, vi har peppat upp oss och väntan har varit lång nu.

Tålamodsprövning

Alfons testar mitt tålamod idag.
Eftersom jag har sovit gott och är på gott humör så är jag en svårknäckt nöt. Men lite irriterad blir man när han skriker och vad man än gör så blir det fel och han skriker bara ännu högre. Har just stått i 20 minuter och flyttat fåtöljen en millimeter hit och så blev det fel så då var jag tvungen att flytta ytterligare en millimeter, detta blev också fel så jag flyttar ytterligare... Ja ni förstår fortsättningen.

Älskarinnan

Andreas fick en älskarinna i födelsedagspresent. Hon betyder mer än mig just nu. Jag hoppas att han snart inser att gräset inte är grönare på andra sidan och dumpar henne snart.

Kontroll

Frakturen i Alfons fot har läkt ihop fint, så att han trampar snett beror på något annat. Men när vi börjar på Habiliteringen på Sunderby sjukhus så ska han ju få träffa sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och många många fler så då får dom kolla det då.

Idag är det Hermans tur att gå till doktorn. Vi ska på BVC för 18-månaderskontroll, även om det iofs står 12-månaderskontroll på kallelsen, men den har han då redan varit på för länge sen så jag tar för givet att dom bara skrivit fel. Vi får väl se om han är godkänd.

Fullspäckad dag

9.00 Alfons ska röntga foten
10.00 Alfons ska träffa läkaren
16.00 Oskar har Hockeyträning
18.00 Andreas ska på pistolskytteklubben

Mellan allt detta så ska jag jobba. Och om jag hinner däremellan så ska jag hosta ur mig en lunga eller två.

Visdom

Denna tavla knåpade jag ihop idag. Ramen är den jag fyndade på loppisen idag.
Ska få en plats på en vägg imorgon.

Mumsig tavla

Eftersom jag är en riktig gottegris och älskar slisk och bakverk så tänkte jag att en tavla som beskriver det goda och några av dess ingredienser skulle passa fint i mitt kök. Tanken var att det skulle vara lite rosa inslag, men det blev inte av, jag kanske tar mig ork och fixar det sen.
Den får hängas upp imorgon eftersom barnen lagt sig.

Loppisfynd

Idag var vi på Hertsödagen. En av Luleås största loppmarknad. Efter 1,5 timme så hade vi kollat igenom ungefär hälften. Andreas skulle iväg så jag hann inte med allt jag ville.
Med drickor, kaffe, karusell, lite småkrafs till barnen och detta till mig så hade vi bränt ca 250 kr och det var då inte jag som förstörde mest.
Jag köpte en vit oanvänd PS FÅNGST för 5 kr. Denna har jag tänkt ha inne i toaletten. Och så en sån där hackare eller vad jag då ska säga stod jag och tittade på, den var helt oanvänd och priset var 10 kr, men jag backade ur när jag såg att det var en spricka i den, hon som sålde den ville inte sälja den längre så hon gav den till mig, tänkte att den håller väl så länge den håller, tackade och tog emot. Tyget är två gardinlängder, men jag har eventuellt andra avsikter med det än att hänga i fönstret, detta kostade 40 kr. Ramen betalade jag 30 kr för och hade tänkt skriva några ord istället för att sätta bilder, men vi får se om det kanske blir något annat eftersom Herman knuffade den i backen så glaset sprack.
Jag är nöjd!

Immunförsvar = 0

Jag är förkyld igen, Detta är tredje gången på 3 månader.
Nu kan jag knappt lägga mig ner för då känns det som att lungorna fylls med vatten och jag kvävs långsamt. Hostan är hemsk, hostade tills jag spydde idag och har även sett stjärnor.
Jag är ärligt riktigt slut! Det värsta med att ofta vara sjuk är att man inte riktigt blir betrodd, folk stämplar med hypokondri istället, jag önskar att dom får mitt immunförsvar och att jag förblir frisk resten av livet!

Dagens utbrott

Alfons fick ett utbrott för att jag släppte ut vattnet som han hade spolat upp i handfatet. Jag försökte stoppa utbrottet med att spola upp nytt vatten men det var för sent. Han blev galen och skallade handfatet. Det är aldrig roligt när han får sina utbrott, men nog är det ändå värst när han avsiktligt skadar sig. Autismens värsta baksida!

Middagshelvetet

Jag gjorde köttfärsbiffar med bacon i, potatis och gräddsås. När 10-åringen såg att det var något "ovanligt" i biffarna skrek han rakt ut att han inte ville ha, då startade 4-åringen och ville inte heller ha. Själv fick jag äta kall mat. 1-åringen och mannen uppskattade maten! Detta startade ett enormt utbrott för den autistiske sonen. Känns som att det blir lättast att äta på McDonalds varje dag resten av livet!

Lek och bus

Barnen hälsade på hos Camilla idag så vi busade i hennes lekpark en stund.

Saknad säng

Ligger visserligen vaken, men jag har verkligen saknat min säng. Sängen vi har i stugan är mjukare än en hängmatta och otroligt oskön.
Jag är hysteriskt hungrig därför har jag inte lyckats somna ännu.

Var det en varg?

Jag har glömt berätta om natten när vi åkte in till akuten i Arvidsjaur. Herman hade ju jätte jobbigt med andningen och skällde, det gav med sig så vi åkte till akuten helt i onödan.
På väg hem till stugan igen så satt vi 4 st otroligt trötta personer i bilen. Plötsligt springer något över vägen och både jag och Andreas hann tänka att det var en varg, men det var det inte, det var en hund, otroligt kelig och fin. Hennes halsband talade om hennes namn, Alice, och hennes ägares nummer. Vi ringde men hamnade på mobilsvar. Vi ringde polisen som också försökte få tag i ägaren, men utan resultat. Polisen ville att vi skulle ta hem hunden tillsvidare, men detta var givetvis inget alternativ för oss så efter lite tjat och gnat fick vi adressen. En liten enslig gård hittade vi, en annan hund stod på gården och skällde på oss, grinden till inhängnaden runt huset stod öppen. Vi fick ingen kontakt med ägaren och med tanke på att en stor hund verkade vakta sin gård kändes det inte aktuellt att kliva ur bilen heller. Tillslut ser jag att på altanen så var det en tv, som var på, så Andreas körde närmare och altanen var inredd likt ett vardagsrum, skinnsoffor och tv. Men ingen verkade hemma. Man var ju lite orolig att någon skulle sitta där inne och vara rädd att vi var tjuvar eller liknande. Vi beslutade att endast lämna hunden och hoppas att allt skulle lösa sig. Plötsligt fick jag se två ben. På golvet på altanen låg en människa, man visste inte om personen var död eller levande, kanske onykter eller gömde sig personen? Andreas tutade och tutade, till slut så reser sig en väldigt berusad man. Han verkade inte förstå vad som hände men vi lämnade söta Alice och hon gick direkt och la sig på bron.
Alfons är fortfarande lite ledsen att hon inte fick komma och bo i hans rum.

Glad katt

Frans är nöjd nu när vi är hemma igen. Han har kelat ihjäl oss alla.

Skogens guld

Jag och mormor gick till skogs och fann lite hjortron. Det var mer kart så vi får se om vi lyckas få tag i mer lite senare.

Akut

Vi har nu packat in oss i bilen och åker snabbt mot akuten i Arvidsjaur. Herman har svårt att andas och skäller bara av att andas genom munnen. Man vill inte direkt sitta i Pilträsk om han helt slutar andas så efter att ha konsulterat med en manlig sköterska så beslutade vi att det var bättre att åka in så dom fick kolla syresättning och lyssna på honom och då eventuellt får han inhalera.
Alfons hade falsk krupp när han var mindre men så här illa har han då aldrig låtit.

Ett kallt kalas

Vi packade in Herman och Alfons i bilen, åkte från Pilträsk så jag kunde jobba. När jag hade jobbat klart så åkte vi hem en snabbis och sen åkte vi till Luleåkalaset. I spöregn åkte Andreas lite karuseller med barnen, efter 2 iskalla karuseller och radiobilskörning så började det blixtra och åskan bullrade just ovanför oss så vi beslutade oss att springa in. Vi hade inget paraply och Alfons, som aldrig fryser, hade bara en t-shirt, så vi gick på Cubus och köpte en hoodtröja åt honom och ett paraply. Sen gick vi på MAX och käkade och perfekt till att vi hade ätit oss mätta så började solen skina och regnet upphörde. Så vi gick igenom marknaden en snabbis och sen hittade vi till slut Luleå hockeys tält där man fick spela hockeyspelare och tävla om biljetter till matcher. :) Alfons vann med 2-0 mot Jonas Berglund och fick 6 biljetter. Sen så blev det lite mer karuseller och några försök att vinna choklad.
Nu är vi tillbaka i stugan och sitter och svullar.
Fin dag hejna!