Dag 5 av 5

Helvetes-veckan är över!

Jag är fysiskt trött, men jag är nog egentligen mer mentalt utmattad. Från 21:00 ikväll så har jag gråtit nästan hela tiden. När jag ska sätta ord på varför jag är ledsen så kan jag inte riktigt förklara det. Det är liksom bara så mycket känslor just nu och jag vet inte vad jag ska göra av dom.

Det känns som att jag varje dag sliter häcken av mig för att vara alla till lags men det känns som att jag aldrig får något tillbaka. Jag är rastlös och utmattad på samma gång. Jag längtar efter olika saker, men när jag väl är där så får jag panik och vill bara därifrån. Varje kväll tänker jag att imorgon ska jag vakna upp och vara mitt positiva jag igen, men varje morgon när jag vaknar så vill jag bara försvinna från jordens yta.

Jag vill inte känna mig ensam mer, men jag vill samtidigt inte ha någons sympati. Jag vet, det låter stört. Det låter stört även för mig. Jag sa ju att jag inte kunde förklara. Skit samma.

Jävla fan!