Alfons ville att jag skulle vara hos honom när han skulle somna. Så jag la mig i Oskars säng som är bredvid. Jag slocknade direkt och då var klockan före 21. Vaknade strax efter 2 och var tvungen att kräkas lite, värken börjar vara outhärdlig igen.
Jag ligger fortfarande vaken och inväntar effekten av Alvedon, det dämpar ner lite lite av den värsta värken.
Jag vet att bloggen är otroligt gnällig och består till stor del av snack om värk och sömnlöshet, men detta är vad mitt liv består av just nu. Jag tvingas upp på morgonen, haltar, gnäller, stånkar och äter Alvedon, sen ligger jag vaken på nätterna.
Orkar knappt prata i telefon som det är just nu.
Ja, jag var på riktigt livrädd!
SvaraRaderaPå fredag har jag nog inga storslagna planer och på lördag kanske jag ska med crille på bröllopsfest hos hans vänner. Vet inte ännu. Själv då??