Gom-öm

Jag har ont i gommen, små små sår som svider.
Nu har jag bara en butik kvar sen så åker jag hem och dör. Det kan nog hända att det blir varm nyponsoppa med glass till middag.

Hög arbetsmoral

Jag har många gånger fått höra att det är ingen som tackar en för att man jobbar när man är sjuk. Men jag har hög arbetsmoral och fixar inte att sjukskrivna mig.
Och det är sant, ingen har tackat mig personligen med orden tack för att du jobbar trots att du är sjuk, men jag tror på krama. Jag kommer bli tackad en vacker dag, på ett eller annat sätt.
Det är klart att det känns tungt på morgonen när man vaknar, men man får bita ihop, klara dagen och när dagen är slut så får man klappa sig själv på axeln och säga tack mig själv, jag är så jävla grym.
Imorse kunde jag knappt få upp ögonen och efter några timmars vakenhet var ögonen fortfarande svullna, man känner sig ej så tjusig.

Blir det ingen dejt?

Jag har gjort allt jag kan för att herr Blund ska dyka upp. Men nu är klockan 3 och jag har inte hört ett ljud från honom. Om han nu ska ställa in våran dejt vore det ju snällt av honom att höra av sig.
Jag antar att jag kan betrakta mig som dumpad, flera timmar försenad, känns som att det inte finns några bra skyll han kan komma med... Om han nu inte har blivit påkörd eller varit med i någon annan olycka. Men jag gissar att han prasslar, som vanligt. Så nu vet vi alla det, John Blund är ett svin!

Nya sökord

Detta är alltid lika intressant, vad har folk skrivit på google för att hamna på min blogg.

Tankar om Alfons

Ligger sömnlös inatt...
Tankarna går till min älskade Alfons. Många tankar går då till hans autistiska syndrom. Man blir mörkrädd när man googlar om det. Det beror på alla möjliga saker, utebliven amning, tätt mellan förlossningar, ärftlighet, you name it... Svarta kläder under graviditet också. Okej, det sista var kanske överdrivet, men google-djungeln är enorm och mörk på valda delar.
Vi väntar ju nu på att semestertiderna ska vara över så vi får komma på habiliteringen och komma igång med hur vi ska underlätta vardagen för Alfons. Så jag har ännu bara massa lösa trådar, vad och hur man kan göra. Det känns ganska tufft att tackla diagnosen just nu, vi fick svar och sen blev vi lämnad utan hjälp eftersom det kom en semester. Att stå ut med utbrott och styra Alfons vardag är inte det som är tufft egentligen, det har vi ju levt med så många år utan diagnos. Det som är svårt och i vissa fall jobbigt är omgivningen. Vissa har svårt att förstå "Men han är ju som alla andra barn, han pratar, springer och äter" Sant, han sitter inte stum, gapar och slår sig över bröstet.Även jag har ibland svårt att förstå vad autism är, man lär sig hela tiden något nytt om autism, den ena dagen är sällan den andra lik.
Läs gärna på lite, det är faktiskt intressant.


Och även om jag ibland klagar på att det är jobbigt, så tro mig när jag säger detta. Jag vill aldrig någonsin byta med någon annan, jag älskar Alfons och är glad att jag får vara hans mamma, med eller utan syndrom!

Slut för idag

Jag fick sluta tidigare än beräknat idag. Skönt eftersom jag är sjuk, oskönt eftersom jag behöver pengarna.
Nu ska jag i alla fall åka hem och dö en stund. Orkar jag sen så ska jag ta tag i hemmet. Vi får se vart det barkar.

Sjukt jobbigt

Jag är riktigt förkyld! Men jobbade i alla fall igår, blev 7 timmars fysiskt krävande jobb. Efter mer än halva dagen fick jag höra att jag inte såg speciellt fräsch ut av en kollega. Men jag har inte råd att vara sjuk så det är bara jobba. Idag ska jag ut på Storheden och jobba, tar nog minst lika länge, och jag känner mig helt död. Varenda kroppsdelar värker, jag snorar och nyser hela tiden och ögonen rinner. Det är bara bita ihop!
Vi hörs när vi hörs!