Nu har hela familjen farit på Oskars hockeyträning, förutom jag, jag sitter nu och petar i mig lite frukost och sen ska jag fara och jobba. Tänkte att jag skulle hinna med ett dela med mig av en tanke som jag har haft sista tiden.
För mig betyder mina barn allt, jag skulle inte släppa ifrån mig mina barn för allt i världen eller hela universum.Så tror jag den allra största delen av alla föräldrar tänker, även om det visst finns vissa som inte alls tänker så. Nåväl. Jag är verkligen igen perfekt mamma, har aldrig påstått, jag har kort stubin och kan diskutera småsaker som jag sedan inser är helt lönlösa att diskutera, jag gillar inte när ungarna har kompisar hemma och jag tål inte att man inte sköljer ur handfatet efter att man har borstat tänderna.. Men, även om jag inte är jordens mest perfekta mamma (önskar dock att jag var det) så har jag ett stort hjärta för mina barn och anser att deras intressen går före mina egna. När jag har skaffat mina 1000-tals barn så har jag alltid känt att dom ska få göra vad dom vill (inkluderar ej kriminella handlingar). Så till min tanke, gör inte alla föräldrar det? Nääää, det gör dom inte. Jag har på senaste tiden uppfattat många föräldrar som egocentriska och många barn som ledsna. Jag vet familjer med färre barn och mindre jobb, som inte alls är speciellt intresserad i vad deras barn vill göra. Visst, det är mycket att hålla reda på och göra.
Vår familj är ett evigt pussel. 2 vuxna och 3 barn. Det ska hållas ordning på arbetstider för oss vuxna, vilket inkluderar dagis och skoltider för barnen. Jag har flera jobb vilket gör det lite mer pussligt. Sen så har den ena sonen Autistiskt syndrom vilket gör att det krävs ännu mer planering, ännu mer tålamod och kommer det ett utbrott så är det bra om man har lite tid framför sig eftersom klockan inte går att stanna. Så den minsta som är 1½ år kräver uppsyn hela tiden eftersom han är så liten, sen har vi ju då den autistiska 4-åringen som också kräver fulltalig uppsyn. Sen har vi varannan vecka 10-åringen med mycket vilja och hockey som intresse. Det innebär att mellan läxläsningen så är det träning ca 3 ggr/vecka + matcher. Mellan alla dessa saker så är det gnäll, skrik och bråk. Hungriga magar som ska mättas. Och så ska man försöka räcka till också. Kanske är det inte så konstigt att man har kort stubin.
Kan sen bara tillägga att pappan i huset har en del intressen, hundförare åt försvaret, pistolskjutning, hockeytränare och han infinner sig på alla Elitseriematcher och lite där till när Luleå Hockey spelar i Coop Arena (Delfinen). Mitt stora intresse är att ta en paus från familjen, detta görs enklast genom att åka till bästa kompisen och sen så gillar jag att restaurera möbler och fynda på loppis och secondhand.
Så till alla föräldrar där ute som vill påstå att ni inte har tid, TA ER TID!!! Det är era barn det handlar om.
