Ingen valp

Fick just veta att Hulda mår bra, men valpen var tyvärr död.

Valpning

För snart 6 år sen fick min lilla papillon-tik, Mira 3 söta valpar tillsammans med mammas och pappas Bichon Frisé, Lukas. Den första dog men två små skönheter, inte större än en kryddburk, överlevde. Hulda, hon blev den typiska knähunden som inte alls gillar att röra sig i onödan. Och Loppan, hon fick all energi från alla håll, pigg och rufsig både i pälsen och humöret.
Loppan flyttade till min kusin och Hulda till min mamma och pappa.
Idag är det dags för Hulda att få uppleva livet som mamma. Tyvärr vet vi inte om det blir så just nu. Hulda har haft värkar men inget har hänt, så det blev dags att åka till veterinären. Hos veterinären röntgades hon och det visade en endaste gigantisk valp. Den har haft massa plats att bre ut sig på och har lite svårt att ta sig ut ur det trånga utrymmet, han har väl täckt för nödutgången-skylten med nån valk. Därför ligger just nu Hulda på operationsbordet för ett snitt. Så just nu sitter min mamma orolig och väntar. Jag går själv på nålar, men hon är i rätta händer så jag är säker på att allt går bra. Hoppas bara att valpen kommer ut levande och att det tillslut blir en solskenshistoria. Jag uppdaterar senare när jag vet mer.

Diagnos: Autisktiskt syndrom - Autism

Idag fick vi på papper att Alfons har autisktiskt syndrom.
Hjärnan är fulltankad på information och jag orkar ärligt inte skriva så mycket om det. Men det finns massor att läsa om det.

Autistiskt syndrom - autism

Personer med autistiskt syndrom kan vara mycket olika varandra. Ibland kan skillnaden vara så stor att det är svårt att förstå att de har samma diagnos. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att ett barn ska diagnostiseras med autistiskt syndrom, som ofta förkortas till autism.

Diagnos

Imorgon 9.30 sitter jag och Andreas på Sunderby sjukhus, NEP-enheten, för ett informationsmöte. Alfons diagnos är fastställd och imorgon ska vi få höra resultatet. Utredningen har varit ett enormt uppvaknande för mig, Alfons är inte som andra. Jag hade inga misstankar innan den dagen vi satt på BVC på hans 4-årskontroll och Lisbeth Hällgren försiktigt lade fram att Alfons inte utvecklas likt andra i hans ålder och han har väldiga problem med empati i det sociala livet. Hon ville skicka remiss till en psykolog. Vi träffade psykologen, berättade hur vi som föräldrar upplevde Alfons och hon berättade även att det visats på BVC redan när Alfons var 10 månader att han hade problem med ögonkontakt och beröringskänslighet. Detta var något man inte direkt talade om då när han var så liten, men så här i efterhand förstår jag varför det kollats och vad det spelar in för roll idag. Psykologen remitterade oss vidare till NEPen där vi har varit på samtal och utredningar.
Alfons söker aldrig tröst i form av en kram, kramar man om honom för att trösta honom så blir han bara förbannad, detta har gjort mig otroligt ledsen. Innan jag fick honom, så hade jag fantiserat om hur just mitt barn skulle bli och hur jag skulle uppfostra och ge kärlek. Vi skulle ha en väldigt fysisk och mentalt nära kontakt, vi skulle prata om allt och vi skulle alltid kramas. När han var bara några månader gammal så visade han klart och tydligt att han inte var den kramiga typen. Detta tog hårt på mig och jag har vid flera tillfällen varit förtvivlad över just detta. Kanske låter löjligt, men jag tror att alla som upplevt detta förstår.
Han fokuserade tidigt blicken på sina leksaker, men ögonkontakt undvek han. Det gör han än idag.
Men det svåraste är nog ändå hans nedsatta förmåga till socialt samspel och social kommunikation, ibland också vad gäller planering och organisationsförmåga. Han har ingen fantasi eller föreställningsförmåga och han är väldigt ryckig i sina kroppsrörelser. Han uppvisar ett annorlunda beteende och blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsad, ouppfostrad eller blyg. För att enklare förstå hur jag menar så brukar jag säga att han inte förstår att andra människor kan tycka, tänka och känna saker.

Imorgon får vi i alla fall svar.

Nu ska jag försöka få någon timmes sömn, men det verkar bli svårt.

Tillägnat pappa

Detta tillägnar jag min pappa.

Vaken men snäll

Anledningen till varför Herman sover till 11 på förmiddagen kanske har en förklaring. Han har nu legat vaken i sin säng sen någon timme tillbaka. Inte ett ljud. Han har möblerat om några gånger i sängen. Han är då i alla fall otroligt snäll som ligger där i sin säng, vaken och inget gnäll.
Bilden är tagen på våran övervakningsmonitor. Den filmar i mörker därav dom obehagliga ögonen.

Värme

Kissen gillar värme, här lapar han värme från datorn.