Jag såg, The lost valentine, så sjukt bra film, jag började grina ett par minuter in i filmen och grinade till och från tills filmen var slut, en riktigt bra film, alltså riktigt bra!!!
Efter filmen så var jag tvungen att ringa och höra Andreas röst! Vi pratade i en och en halv timme, det har nog inte hänt sen vi just hade träffats. Då kunde vi prata i flera timmar. Vi är ju dock sällan ifrån varandra så det blir nog så nu när han och barnen är borta och jag sitter här ensam. Jag saknar familjen otroligt mycket just nu. Men imorgon så ska jag på vårdcentralen och lämna lite prover för min årliga kontroll och se så min endaste lilla njure har det bra. Sen så är det jobb jobb och åter jobb. Så det är nog egentligen skönast för oss alla om dom inte är här hemma eftersom jag ändå bara jobbar och sen när jag slutat jobba så ligger jag ju bara och gnäller på värken. Ajaj, jag har så ont i nacken och i knäna och fotlederna och fötterna och axlarna osv. Jag är oroligt less på denna värk, men inget är ju fel tydligen så vad ska man göra åt saken?
Nu ska jag försöka sova så jag orkar dagen imorgon. Sov gott alla!
söndag 10 juni 2012
Kärlek
Etiketter:
bra film,
jobba,
kärlek,
The lost valentine,
värk
Film
Har tryckt i mig massa kanter från det jag har bakat, tillslut började jag må illa. Nu börjar jag bli hungrig igen och ska ta och knata iväg på ICA, kanske köpa mig en sallad, jo, en sallad blir nog fint.
Sen så blir det häng med mig själv i soffan framför en film.
Väljer mellan dessa.
The lost valentine
Andra världskriget rasar och löjtnant Neil Thomas blir kallad ut i krig. Han tar farväl av sin gravida unga hustru på deras bröllopsdag den 14 februari 1944 på tågstationen LA Union, och lovar att komma tillbaka på deras nästa årsdag. Men innan deras son hinner födas störtar Neils flygplan i Stilla havet och han förklaras saknad i strid. Caroline blir förkrossad. Hon väntar på tågstationen i 60 år, varje alla hjärtans dag (Valentine's Day), som ett sätt att hedra hans minne, och kanske med en strimma hopp om att han ska komma tillbaka. En ung kvinnlig journalist får reda på historien och bestämmer sig för att undersöka vad som hände med Neil under kriget. Till en början ställer sig en åldrad Caroline skeptisk, men Carolines (och Neils) sonson lyckas övertala henne. Reportern och sonsonen blir dessutom förälskade i varandra under arbetet med reportaget.
Tyrannosaur
Joseph, en plågad, självdestruktiv man omgiven av våld, finner hopp och räddning i Hannah, en kristen välgörenhetsarbetare. Från början ser han ner på hennes tro och hennes förmodade idylliska liv, men han inser snart att Hannahs liv är allt annat än fridfullt.
The trouble with Bliss
Morris Bliss är 35 år gammal men har ännu inte vuxit upp. Han har fastnat i den grå vardagen, han vill resa men har inga pengar, han vill ha ett jobb men har inga framtidsutsikter. Han fortsätter att dela lägenhet med sin far och värst av allt, han har fortfarande inte kommit över sin mors död. Men livet tar plötsligt en oväntad vändning och han befinner sig snart i en obekväm och sexuellt laddad situation med en före detta klasskamrats 18-åriga dotter.
Sen så blir det häng med mig själv i soffan framför en film.
Väljer mellan dessa.
The lost valentine
Andra världskriget rasar och löjtnant Neil Thomas blir kallad ut i krig. Han tar farväl av sin gravida unga hustru på deras bröllopsdag den 14 februari 1944 på tågstationen LA Union, och lovar att komma tillbaka på deras nästa årsdag. Men innan deras son hinner födas störtar Neils flygplan i Stilla havet och han förklaras saknad i strid. Caroline blir förkrossad. Hon väntar på tågstationen i 60 år, varje alla hjärtans dag (Valentine's Day), som ett sätt att hedra hans minne, och kanske med en strimma hopp om att han ska komma tillbaka. En ung kvinnlig journalist får reda på historien och bestämmer sig för att undersöka vad som hände med Neil under kriget. Till en början ställer sig en åldrad Caroline skeptisk, men Carolines (och Neils) sonson lyckas övertala henne. Reportern och sonsonen blir dessutom förälskade i varandra under arbetet med reportaget.
Tyrannosaur
Joseph, en plågad, självdestruktiv man omgiven av våld, finner hopp och räddning i Hannah, en kristen välgörenhetsarbetare. Från början ser han ner på hennes tro och hennes förmodade idylliska liv, men han inser snart att Hannahs liv är allt annat än fridfullt.
The trouble with Bliss
Morris Bliss är 35 år gammal men har ännu inte vuxit upp. Han har fastnat i den grå vardagen, han vill resa men har inga pengar, han vill ha ett jobb men har inga framtidsutsikter. Han fortsätter att dela lägenhet med sin far och värst av allt, han har fortfarande inte kommit över sin mors död. Men livet tar plötsligt en oväntad vändning och han befinner sig snart i en obekväm och sexuellt laddad situation med en före detta klasskamrats 18-åriga dotter.
Sökord
Dessa sökord har folk använt och kommit till min blogg. Jag blir sjukt nyfiken på vem som har sökt på bävern dagisen sången.
Det var bilden av mig som jag sett
Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tagit slut
Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan
Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
och hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent
Flickan är liten och hennes hår är så ljust
och hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död
Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant
Och hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent
Och jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett
För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
Och jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
en dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tagit slut
Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan
Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
och hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent
Flickan är liten och hennes hår är så ljust
och hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död
Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant
Och hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent
Och jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett
För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
Och jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
Cecilia mitt i baket!
Har nu bakat ett tag, i ganska lugn och skön takt, så klart med musik i bakgrunden.
Godiskakan vet jag inte vad som hände med, den ska ju vara kladdig, men jag tror den blev för kladdig på valda delar. Syltsnittarna är fortfarande inne i ugnen men dom verkar inte ska flyta ut som jag vill. Vi får se. Och kärleksmumsen har jag bara gjort botten till än, glasyren är inte gjord på den ännu, men botten gick bra, hoppas glasyren lyckas nu.
Jag återkommer med helt klara resultat sen.
Bästa bakmusiken just nu.
- Kärleksmums utan ägg (brunbulla)
- Godiskaka
- Syltsnittar
Godiskakan vet jag inte vad som hände med, den ska ju vara kladdig, men jag tror den blev för kladdig på valda delar. Syltsnittarna är fortfarande inne i ugnen men dom verkar inte ska flyta ut som jag vill. Vi får se. Och kärleksmumsen har jag bara gjort botten till än, glasyren är inte gjord på den ännu, men botten gick bra, hoppas glasyren lyckas nu.
Jag återkommer med helt klara resultat sen.
Bästa bakmusiken just nu.
Andreas
Satt och läste en av mina gamla bloggar. Hade tillägnat detta låt till Andreas den 8 augusti 2009
Du är allt jag nånsin önskat Du är allt jag nånsin drömt Du är den som får mig minnas Alla drömmar jag har glömt Och du är den som får mig hoppas Du är den som får mig le All min kärlek får du bära Hela livet vill jag ge För du är där när ingen ser mig Du är där när stormen yr Du är där när natten skrämmer Och du är där när dagen gryr Och jag vill alltid ha dig nära När som åren läggs till år Och vad livet vill oss lära Är att framtiden är vår När som klockorna har stannat Och tiden tycks stå still Och man inte vågar säga Det man längst i hjärtat vill Då ska vi ta varandras händer Då ska vi minnas denna dag Och förstå vad som än händer Är det alltid du och jag För du är allt jag nånsin önskat Du är allt jag nånsin drömt Du är den som får mig minnas Alla drömmar jag har glömt Och du är den som får mig hoppas Du är den som får mig le All min kärlek får du bära All min längtan vill jag ge Ja, all min kärlek får du bära Hela livet vill jag ge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)