Återställt

Familjen är hemma och håret har jag fixat till.

Alfons kom hem med allergi.

Förbannade dag

Alltså denna dag slår fan allt.
Nu vill jag bara gråta tills jag somnar.

Den väntade mensen kom.

Sen började Camilla surra med mig om att färga håret. Det slutade med att jag tog beslutet att blondera mig, det var inte Camillas förslag. Det slutade med ett förstört linne och jag ser ut som fan i barret. Det är kritvitt närmast botten, sen blir det gulfläckigt för att sen i topparna vara fint. Det ser verkligen förskräckligt ut, VERKLIGEN! Jag skulle ha lyssnat på Camilla och färgat det i någon färg istället.

Sen inser jag när jag kollar busstider att det går ingen nattbuss. Varför vet jag då fan inte, så det fick bli taxi hem, hade ju liksom inget jävla val.

Väl hemma så gör jag en grotesk upptäckt, min nya lampa, som jag hunnit ha i mina ägor i 4 dagar, har katten lekt med och nu är den liksom inte lika fin längre.

Jag tänkte att om jag går på toa och går och lägger mig så kan ju inget mer hända denna dag, så jag går på toa och gör upptäckten att jag inte har några bindor hemma.

Hur kunde det bli så här jävligt?

PMS?

Känslorna svallar. Ena sekunden är jag så glad. Nästa sekund ännu gladare. Helt plötsligt blir jag ledsen för något som samtidigt gör mig glad. Ja det går verkligen upp och ner.
Jag känner ju en känsla som inte på något sätt är osann, men svallet gör mig galen.

Just nu gläds jag i alla fall åt att jag just träffat garanterat stans trevligaste karlar på helt oväntad plats. Och nu ska jag in till stan och träffa min finaste finaste underbaraste Camilla. Hon, den där Carlsson.

Extrema före och efterbilder

Första dagen denna vecka som jag känner mig ganska fräsch faktiskt. Smaken är tillbaka också.


Solklar förbättring!

Så när jag skulle börja bege mig mot jobbet så insåg jag hur sjukt nötta mina skor har blivit, så jag tog en svart skoputs och putsade upp dom.

Solklar förbättring!

Läsa då

Det verkar som att jag har svårt att sova inatt igen.
Så jag försöker läsa lite så kanske jag somnar.
Det blir Michael Nyqvists självbiografi, När barnet lagt sig.

Favorit-butik?

Hit måste jag och kolla läget. Kan nog bli en riktig favorit. :)

Gom-öm

Jag har ont i gommen, små små sår som svider.
Nu har jag bara en butik kvar sen så åker jag hem och dör. Det kan nog hända att det blir varm nyponsoppa med glass till middag.

Hög arbetsmoral

Jag har många gånger fått höra att det är ingen som tackar en för att man jobbar när man är sjuk. Men jag har hög arbetsmoral och fixar inte att sjukskrivna mig.
Och det är sant, ingen har tackat mig personligen med orden tack för att du jobbar trots att du är sjuk, men jag tror på krama. Jag kommer bli tackad en vacker dag, på ett eller annat sätt.
Det är klart att det känns tungt på morgonen när man vaknar, men man får bita ihop, klara dagen och när dagen är slut så får man klappa sig själv på axeln och säga tack mig själv, jag är så jävla grym.
Imorse kunde jag knappt få upp ögonen och efter några timmars vakenhet var ögonen fortfarande svullna, man känner sig ej så tjusig.

Blir det ingen dejt?

Jag har gjort allt jag kan för att herr Blund ska dyka upp. Men nu är klockan 3 och jag har inte hört ett ljud från honom. Om han nu ska ställa in våran dejt vore det ju snällt av honom att höra av sig.
Jag antar att jag kan betrakta mig som dumpad, flera timmar försenad, känns som att det inte finns några bra skyll han kan komma med... Om han nu inte har blivit påkörd eller varit med i någon annan olycka. Men jag gissar att han prasslar, som vanligt. Så nu vet vi alla det, John Blund är ett svin!

Nya sökord

Detta är alltid lika intressant, vad har folk skrivit på google för att hamna på min blogg.

Tankar om Alfons

Ligger sömnlös inatt...
Tankarna går till min älskade Alfons. Många tankar går då till hans autistiska syndrom. Man blir mörkrädd när man googlar om det. Det beror på alla möjliga saker, utebliven amning, tätt mellan förlossningar, ärftlighet, you name it... Svarta kläder under graviditet också. Okej, det sista var kanske överdrivet, men google-djungeln är enorm och mörk på valda delar.
Vi väntar ju nu på att semestertiderna ska vara över så vi får komma på habiliteringen och komma igång med hur vi ska underlätta vardagen för Alfons. Så jag har ännu bara massa lösa trådar, vad och hur man kan göra. Det känns ganska tufft att tackla diagnosen just nu, vi fick svar och sen blev vi lämnad utan hjälp eftersom det kom en semester. Att stå ut med utbrott och styra Alfons vardag är inte det som är tufft egentligen, det har vi ju levt med så många år utan diagnos. Det som är svårt och i vissa fall jobbigt är omgivningen. Vissa har svårt att förstå "Men han är ju som alla andra barn, han pratar, springer och äter" Sant, han sitter inte stum, gapar och slår sig över bröstet.Även jag har ibland svårt att förstå vad autism är, man lär sig hela tiden något nytt om autism, den ena dagen är sällan den andra lik.
Läs gärna på lite, det är faktiskt intressant.


Och även om jag ibland klagar på att det är jobbigt, så tro mig när jag säger detta. Jag vill aldrig någonsin byta med någon annan, jag älskar Alfons och är glad att jag får vara hans mamma, med eller utan syndrom!

Slut för idag

Jag fick sluta tidigare än beräknat idag. Skönt eftersom jag är sjuk, oskönt eftersom jag behöver pengarna.
Nu ska jag i alla fall åka hem och dö en stund. Orkar jag sen så ska jag ta tag i hemmet. Vi får se vart det barkar.

Sjukt jobbigt

Jag är riktigt förkyld! Men jobbade i alla fall igår, blev 7 timmars fysiskt krävande jobb. Efter mer än halva dagen fick jag höra att jag inte såg speciellt fräsch ut av en kollega. Men jag har inte råd att vara sjuk så det är bara jobba. Idag ska jag ut på Storheden och jobba, tar nog minst lika länge, och jag känner mig helt död. Varenda kroppsdelar värker, jag snorar och nyser hela tiden och ögonen rinner. Det är bara bita ihop!
Vi hörs när vi hörs!

Fraktur

Alfons och hans kompis jagade varandra på sina cyklar kring 17:30, Alfons cyklade omkull och kunde inte stödja sig på sin vänstra fot. Några timmar senare hade han fortfarande riktigt ont så vi kontaktade sjukvården. Nu är vi på väg hem från Sunderby sjukhus. Alfons röntgades och en ovanlig fraktur hittades i hans lilla fot. Den var så pass ovanlig så läkaren hade aldrig stött på det tidigare och hittade inget i böcker om det. Så nu är vi på väg hem med en ordentligt lindad fot och imorgon bitti ska läkaren diskutera frakturen med andra läkare för eventuellt operation och gips. Men det ser ut som han slipper.

Lön in - lön ut

Jag lyckades dra in en ganska bra lön denna månad, istället för 5000 blev det 17 000. Inatt kom lönen in på kontot och jag låg i en timme och vred och vände på mig. Tillslut orkade jag inte mer så jag klev upp, hämtade räkningar som låg under urakut. Betalade bort över 17 000 kr, mer än min lön. Men jag ligger fortfarande långt långt efter. Men nu kan jag med gott samvete somna och veta att vi har tak över huvudet och ström.
Allt annat måste tyvärr vänta om vi ska ha mat på bordet också.

Midsommardagen

Dagen har mestadels gynnat blodsugarna.
Andreas har klippt gräset, vi har grillar korv till lunch, jag och mormor och morfar har satt potatis. Och till middag så grillade vi kött. Garanterat det mest möra och saftigaste köttet jag ätit under mina 27 år. Pojkarna skulle bada badtunna, Herman bangade, så det blev bara Alfons och Andreas. Nu ligger barnen och sover, Andreas är hos grannen och surrar så som bara gubbar kan och jag sitter och fantiserar om godispåsens innehåll och försöker samla ihop lite blod i kroppens alla muskler för att kunna gå och hämta den.

Midsommarafton

Lugnare än så här kunde inte midsommarafton bli. Först lite stek i stugan, brände mig ganska ordentligt. Vi var till Moskosel en sväng. Sen tillbaka till stugan, grilla mat och sen har jag bara suttit och haft frossa i soffan, en liten detalj som sällan uteblir när solen gett mig en ordentlig kyss.
Just nu har jag sjuklig värk i kroppen och jag lyckades glömma varenda tablett i Luleå, vi får se hur lång denna natt har tänkt bli.

Bränd

Tog i lite väl idag. 2 timmar i solen insmord med olja. Aj!

Jag och älgen

Inatt var jag och älgen dom enda ute i Pilträsk. I 15 minuter stod vi 20 meter ifrån varandra, jag är säker på att vi tänkte på samma saker. "Är hon farlig?" "Mat." "Så tyst och fridfullt det är här i Pilträsk."
Vi och naturen.

Glad Alfons!

Alfons måste bli förberedd på allt. Även positiva saker. Ibland får han utbrott även om man förberett honom, men i 95 % av gångerna går det smidigt utan utbrott. Ibland känns det tråkigt att inte kunna överraska honom, men vi har accepterat och lärt oss leva med detta och när han fick autismen bekräftad så kändes det som mer naturligt till varför det är så här.
Igår fick jag förbereda honom på att vi skulle på tivoli idag, han frågar och upprepar alltid 1000 gånger om det är så som man säger. Man får liksom välja, antingen så säger man inget, man slipper tjatet, men man får tackla utbrottet, eller så berättar man, man får stå ut med tjatet i ett dygn men man slipper utbrottet som är värre än den värsta aktiva vulkanen.
Han fick ett litet ultimatum, han skulle sova i sin säng hela natten så skulle vi fara på tivoli. Imorse låg han vaken, i sin säng, och sa inte ett ljud. När jag kom in till honom så berömde jag honom och höjde honom till skyarna. Han var riktigt stolt över sig själv, och jag över honom.
Så som jag lovat så blev det tivoli. Karuseller, sockervadd och några mjuka vinster. Lyckligt nog så fanns det en Super Mario-gubbe att fiska upp. Andreas kämpade och tillslut så lyckades han och Alfons blev gladare än Loreen när hon blev euforisk.

Med blå sockervadd runt hela munnen och Mario i famnen åkte vi hem.

Somnade mitt i maten

Det blev sen middag ikväll. Vi beslutade oss för att dra till stugan efter att vi varit på tivoli. 21 så fick vi äntligen i oss lite hamburgare, Herman orkade inte mycket innan hon somnade.

Levi-tavla

Har ägnat kvällen åt att göra en tavla med hjälp av hans mammas beskrivande ord om honom. Läs hennes inlägg här.

Luktar gott

Har haft problem med lukt i denna lägenhet. Det luktar alltid unket. Men nu har jag hittat lösningen på dålig lukt, ett litet husmorsknep. Ner med sköljmedel med god doft och vatten i en sprayflaska. Spraya allt du kan. Jag har riktat in mig på allt med tyg, gardiner, kuddar osv. Älskar doften av nytvättat!!
Detta sköljmedel har jag använt, doftar ljuvligt, Strawberry and lilly kiss.

Ingen valp

Fick just veta att Hulda mår bra, men valpen var tyvärr död.

Valpning

För snart 6 år sen fick min lilla papillon-tik, Mira 3 söta valpar tillsammans med mammas och pappas Bichon Frisé, Lukas. Den första dog men två små skönheter, inte större än en kryddburk, överlevde. Hulda, hon blev den typiska knähunden som inte alls gillar att röra sig i onödan. Och Loppan, hon fick all energi från alla håll, pigg och rufsig både i pälsen och humöret.
Loppan flyttade till min kusin och Hulda till min mamma och pappa.
Idag är det dags för Hulda att få uppleva livet som mamma. Tyvärr vet vi inte om det blir så just nu. Hulda har haft värkar men inget har hänt, så det blev dags att åka till veterinären. Hos veterinären röntgades hon och det visade en endaste gigantisk valp. Den har haft massa plats att bre ut sig på och har lite svårt att ta sig ut ur det trånga utrymmet, han har väl täckt för nödutgången-skylten med nån valk. Därför ligger just nu Hulda på operationsbordet för ett snitt. Så just nu sitter min mamma orolig och väntar. Jag går själv på nålar, men hon är i rätta händer så jag är säker på att allt går bra. Hoppas bara att valpen kommer ut levande och att det tillslut blir en solskenshistoria. Jag uppdaterar senare när jag vet mer.

Diagnos: Autisktiskt syndrom - Autism

Idag fick vi på papper att Alfons har autisktiskt syndrom.
Hjärnan är fulltankad på information och jag orkar ärligt inte skriva så mycket om det. Men det finns massor att läsa om det.

Autistiskt syndrom - autism

Personer med autistiskt syndrom kan vara mycket olika varandra. Ibland kan skillnaden vara så stor att det är svårt att förstå att de har samma diagnos. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att ett barn ska diagnostiseras med autistiskt syndrom, som ofta förkortas till autism.

Diagnos

Imorgon 9.30 sitter jag och Andreas på Sunderby sjukhus, NEP-enheten, för ett informationsmöte. Alfons diagnos är fastställd och imorgon ska vi få höra resultatet. Utredningen har varit ett enormt uppvaknande för mig, Alfons är inte som andra. Jag hade inga misstankar innan den dagen vi satt på BVC på hans 4-årskontroll och Lisbeth Hällgren försiktigt lade fram att Alfons inte utvecklas likt andra i hans ålder och han har väldiga problem med empati i det sociala livet. Hon ville skicka remiss till en psykolog. Vi träffade psykologen, berättade hur vi som föräldrar upplevde Alfons och hon berättade även att det visats på BVC redan när Alfons var 10 månader att han hade problem med ögonkontakt och beröringskänslighet. Detta var något man inte direkt talade om då när han var så liten, men så här i efterhand förstår jag varför det kollats och vad det spelar in för roll idag. Psykologen remitterade oss vidare till NEPen där vi har varit på samtal och utredningar.
Alfons söker aldrig tröst i form av en kram, kramar man om honom för att trösta honom så blir han bara förbannad, detta har gjort mig otroligt ledsen. Innan jag fick honom, så hade jag fantiserat om hur just mitt barn skulle bli och hur jag skulle uppfostra och ge kärlek. Vi skulle ha en väldigt fysisk och mentalt nära kontakt, vi skulle prata om allt och vi skulle alltid kramas. När han var bara några månader gammal så visade han klart och tydligt att han inte var den kramiga typen. Detta tog hårt på mig och jag har vid flera tillfällen varit förtvivlad över just detta. Kanske låter löjligt, men jag tror att alla som upplevt detta förstår.
Han fokuserade tidigt blicken på sina leksaker, men ögonkontakt undvek han. Det gör han än idag.
Men det svåraste är nog ändå hans nedsatta förmåga till socialt samspel och social kommunikation, ibland också vad gäller planering och organisationsförmåga. Han har ingen fantasi eller föreställningsförmåga och han är väldigt ryckig i sina kroppsrörelser. Han uppvisar ett annorlunda beteende och blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsad, ouppfostrad eller blyg. För att enklare förstå hur jag menar så brukar jag säga att han inte förstår att andra människor kan tycka, tänka och känna saker.

Imorgon får vi i alla fall svar.

Nu ska jag försöka få någon timmes sömn, men det verkar bli svårt.

Tillägnat pappa

Detta tillägnar jag min pappa.

Vaken men snäll

Anledningen till varför Herman sover till 11 på förmiddagen kanske har en förklaring. Han har nu legat vaken i sin säng sen någon timme tillbaka. Inte ett ljud. Han har möblerat om några gånger i sängen. Han är då i alla fall otroligt snäll som ligger där i sin säng, vaken och inget gnäll.
Bilden är tagen på våran övervakningsmonitor. Den filmar i mörker därav dom obehagliga ögonen.

Värme

Kissen gillar värme, här lapar han värme från datorn.

Det är hit man kommer när man kommer hem

Den väcker otroligt många minnen, men när min bror Johan och hans vänner hade gemensam 30-årsfest så blev denna något speciellt. Det var en riktigt stor fest, massa mat, alkohol, live musik och trevligt folk och det var en underbar stämning. Nästan alla kände alla.
På kvällen så klev Linus upp på scenen och denna låt sjöngs och Linus spelade munspel. Stämningen var på topp. Jag blev varm i kroppen då, och jag blir varm i kroppen när jag tänker på det.

Sömntuta

Klockan är snart 11 och Herman sover fortfarande.

Bio och pride

Hadde en riktigt mysig kväll igår. Först gick jag, Camilla och Victoria på bio, såg Snow White and the Huntsman, riktigt bra.
Efter bion åkte Victoria hem och jag och Camilla drog en repa på stan, kollade in pride-festen lite. Jätte mysigt att bara hänga.

Herman

Står och ropar till alla som går förbi.

Helg

Då var detta event avslutat. Det bästa med eventet var att jag lärde känna en super söt tjej, hon som jag jobbade med. När vi hade städat ihop och slutat så drog vi en repa på stan och kollade in pride-festen. Jätte mysig stämning, alla var glada och väntade på att fotbollen skulle börja.
Nu är det helg för mig!

Smidig

Det tog mig över en timme att ta mig upp ur sängen. Jag orkar snart inte med mig själv längre.

Nu ska jag ta och fara på jobbet. Vet inte hur det ska gå till men man vågar då inte sjukskriva sig så det måste gå.

Gnäll

Jag har verkligen inte sovit bra senaste tiden. Senaste natten sov jag bara 50 minuter. Jobbat ganska ordentligt senaste veckorna också. Det är som att ju mer jag gör ju mindre sover jag. Och värken blir bara värre och värre. Alvedon hjälper i typ 30 minuter, ibland inte alls. Det tar ont att ligga, sitta stå, gå, duscha, bära... Det tar ont i huden, leder och muskler. Och det tar ont näst intill hela tiden. Livskvalitet = 0! Faktiskt.

Ikväll lyckades jag somna efter intag av piller, vaknade sedan efter ett tag av värken. Smärtstillande hjälper inte mer, och det har inte gått tillräckligt lång tid för påfyllning. Så här ligger jag vaken och kröjmar.

Blicka framåt - jo, om 100 år är det över.

Ja, det blev typ bara gnäll, gnäll och lite mer gnäll.

Sverige är mitt jobb

På jobbet leker vi med barn och bjuder på massa goda saker. Allt i fotbolls-anda. På bilden så är inte flaggan på min kind så bra längre, men det har suddats ut ganska mycket.

50 minuter

Jag lyckades sova 50 minuter, det var dock 50 minuter mardröm, att Andreas var otrogen mot mig i samma rum som mig, med sitt ex.
Nu är jag på Coop och ska strax börja jobba.

5.22

John Blund verkar ha slutat komma till mig, jag är fortfarande vaken. Om 2 timmar är det dags att kliva upp och stressa iväg till jobbet och jobba till 19.15. Fantastiskt!

Soluppgång

Nu stiger solen upp, rakt in i vårat sovrum. Jag har ännu inte somnat och klockan är snart halv 4. This sucks!

Spöken, finns dom?

Jag är inte helt villig att tro på spöken egentligen. Men nu har jag legat vaken med en skräckslagen Alfons och Herman har vaknat förtvivlat flera gånger.

Alfons låg bredvid mig och stirrade helt skräckslaget mot väggen och sa säg åt han att han inte ska vara här jag är så rädd mamma. Jag vände mig om men givetvis var ingen där och i samma veva skrek Herman rakt ut, kan tillägga att väggen leder rakt in i Hermans rum. Jag gick in till Herman, tröstade honom tills han somnade om, gick tillbaka till sängen där Alfons låg skräckslagen och stirrade runt omkring sig. Han lugnade ner sig lite när jag kom men kunde inte slappna av riktigt, han låg med uppspärrade ögon. Efter ett tag så började Oskar prata i sömnen och Alfons blev stel som en pinne. Jag förklarade för honom att det bara var Oskar som pratade i sömnen. Efter ett tag så började Alfons gråta, han var verkligen jätte rädd. Och Herman vaknade igen. Efter att ha lugnat ner Herman så gick jag och la mig bredvid Alfons som fortfarande var stirrig. Plötsligt lät det som någon gick väldig snabbt och hårt på golvet och så small det i vardagsrummet. Alfons grät, Herman vaknade, jag gick in i tv-rummet och där hade det åkt ner saker på golvet, kollade in hos Oskar, men han sov i sin säng. Tröstade Herman och gick tillbaka till Alfons, han var fortfarande vaken och stirrade runt och var ryckig. Ingen var uppe och gick men jag är säker på att jag hörde någons bestämda steg. Och sakerna som ramlat ner från bordet... Behöver jag säga att jag är rädd?
Jag har flera gånger tänkt klä på mig och ungarna och dra härifrån men lugnat mig med att det finns en naturlig förklaring. Och nä, det var inte katten för han låg på mina kläder på golvet och sov hela tiden.
Spöken, finns dom?

Stödhjul - bort

Ibland blir jag rädd för hur fort tiden rinner förbi. Plötsligt behöver barnen inte samma stöd längre.
För några veckor sen så viftade jag bort tanken på att Alfons skulle lära sig cykla utan stödhjul i sommar. Han har ju enormt svårt med motoriken. Men Andreas har sparkat upp stödhjulen lite i taget och igår så sa jag till Alfons att han nog kan ta bort sina stödhjul helt eftersom han inte stödjer på dom längre, han svarade Jag cyklar inte på stödhjulen, jag cyklar på rumpan. Idag åkte dom av helt. Jag kan erkänna att det tårade sig i ögonen.
Det är så mycket som händer hela tiden med barnen. Herman behöver inte längre hålla en i handen när han ska gå, han springer utan min hjälp. Alfons kastar sig upp på cykeln och cyklar iväg som att han aldrig gjort annat, utan stödhjul och ingen behöver ens springa bakom honom och hålla i cykeln när han startar.
Herman har börjat nicka och skaka på huvudet, underlättar hans sätt att kommunicera och ta sig fram här i livet. Alfons är inte rädd för att säga hej och hej då längre och skapar nya kontakter och leker nästan lika som sina jämnåriga.
Jag blir så stolt när jag ser hur dom utvecklas och formar sig själva till små underbara individer.

Big Brother-nörden

Jag fick just denna länk skickad till mig av en annan underbar Big Brother-nörd.
Big Brother Annica har grälat med sin syster, galet, jag är dock inte förvånad över Annicas barnsliga beteende.
http://murchie.blogg.se/2012/june/tis-12-jun-12.html
Nu ska jag ta och ringa den där andra nörden.

Slö

Jordens slöaste katt. Men han är bra söt om du frågar mig.

Håll om mig

Varje kväll hos oss

Alfons charmar en tjej

Ensamt

Sitter här och väntar på att familjen ska komma hem. Saknar dom så otroligt mycket!

Fräsch och somrig

Precis så känner jag mig just nu.

Cecilia mitt i städet

Nu har jag plockat och dammsugit, bara skurningen kvar.
Trodde det blev något fel på dammsugaren, började lukta bränt, och jag kunde även urskilja lukten av tändvätska. Men det var grannen som startade grillen. Så just nu luktar det grillat här och det är alldeles dimmigt här inne av all rök. Och inte får jag en enda smakbit för vad jag utsätts för.

No more körförbud

Andreas har varit och besiktigat bilen idag.
Den blev godkänd!!! Say whaaaat?

Idag kommer hela familjen hem, ska bli fantastiskt skönt att få krama barnen.

Nu är det dags för städning. So long!

Somrig

En läkare sa en gång till mig att om man inte har somnat efter en kvart så ska man kliva upp göra något och sen försöka sova igen. Nu har jag gjort så, och jag är fortfarande uppe och klockan är snart halv 3. Nåja, jag har fått lite gjort i alla fall. Fixat naglarna, bättrat på brännan och noppat ögonbrynen. Nu känner jag mig lite somrig och fräsch. Nu ska jag göra ett nytt försök med sömnen.

Allergi

Har nu lämnat blod och kiss för att kolla hur min njure har det där inne. Jag skulle bli förvånad om det var något fel, även om den är ensam så har den för det mesta varit väldigt kry. Förra året höll den dock på att skrämma livet ur mig då den sände ut lite mystiska röda blodkroppar, men det gick till sig efter några veckor.

Nu ska jobba resten av dagen, regnguden verkar kunna mitt arbetsschema eftersom att det alltid regnar när jag reser i jobbet.

Allergi har jag också i överflöd denna dag då hela Luleå kommun verkar klippa gräset. Dom får hellre pissa mig i ansiktet, jag hatar allergi.

EKG-svar

Precis som jag förstod så visade det inget konstigt. Men nu återstår frågan varför jag svimmar och domnar i händer och fötter.

3.08

Och jag är fortfarande vaken. Jag får panik när jag inte kan sova då jag vet att jag måste kliva upp tidigt imorgon.
Sänk mig!

Kärlek

Jag såg, The lost valentine, så sjukt bra film, jag började grina ett par minuter in i filmen och grinade till och från tills filmen var slut, en riktigt bra film, alltså riktigt bra!!!
Efter filmen så var jag tvungen att ringa och höra Andreas röst! Vi pratade i en och en halv timme, det har nog inte hänt sen vi just hade träffats. Då kunde vi prata i flera timmar. Vi är ju dock sällan ifrån varandra så det blir nog så nu när han och barnen är borta och jag sitter här ensam. Jag saknar familjen otroligt mycket just nu. Men imorgon så ska jag på vårdcentralen och lämna lite prover för min årliga kontroll och se så min endaste lilla njure har det bra. Sen så är det jobb jobb och åter jobb. Så det är nog egentligen skönast för oss alla om dom inte är här hemma eftersom jag ändå bara jobbar och sen när jag slutat jobba så ligger jag ju bara och gnäller på värken. Ajaj, jag har så ont i nacken och i knäna och fotlederna och fötterna och axlarna osv. Jag är oroligt less på denna värk, men inget är ju fel tydligen så vad ska man göra åt saken?
Nu ska jag försöka sova så jag orkar dagen imorgon. Sov gott alla!

Film

Har tryckt i mig massa kanter från det jag har bakat, tillslut började jag må illa. Nu börjar jag bli hungrig igen och ska ta och knata iväg på ICA, kanske köpa mig en sallad, jo, en sallad blir nog fint.
Sen så blir det häng med mig själv i soffan framför en film.

Väljer mellan dessa.

The lost valentine

Andra världskriget rasar och löjtnant Neil Thomas blir kallad ut i krig. Han tar farväl av sin gravida unga hustru på deras bröllopsdag den 14 februari 1944 på tågstationen LA Union, och lovar att komma tillbaka på deras nästa årsdag. Men innan deras son hinner födas störtar Neils flygplan i Stilla havet och han förklaras saknad i strid. Caroline blir förkrossad. Hon väntar på tågstationen i 60 år, varje alla hjärtans dag (Valentine's Day), som ett sätt att hedra hans minne, och kanske med en strimma hopp om att han ska komma tillbaka. En ung kvinnlig journalist får reda på historien och bestämmer sig för att undersöka vad som hände med Neil under kriget. Till en början ställer sig en åldrad Caroline skeptisk, men Carolines (och Neils) sonson lyckas övertala henne. Reportern och sonsonen blir dessutom förälskade i varandra under arbetet med reportaget.



Tyrannosaur

Joseph, en plågad, självdestruktiv man omgiven av våld, finner hopp och räddning i Hannah, en kristen välgörenhetsarbetare. Från början ser han ner på hennes tro och hennes förmodade idylliska liv, men han inser snart att Hannahs liv är allt annat än fridfullt.














The trouble with Bliss

Morris Bliss är 35 år gammal men har ännu inte vuxit upp. Han har fastnat i den grå vardagen, han vill resa men har inga pengar, han vill ha ett jobb men har inga framtidsutsikter. Han fortsätter att dela lägenhet med sin far och värst av allt, han har fortfarande inte kommit över sin mors död. Men livet tar plötsligt en oväntad vändning och han befinner sig snart i en obekväm och sexuellt laddad situation med en före detta klasskamrats 18-åriga dotter. 

Sökord

Dessa sökord har folk använt och kommit till min blogg. Jag blir sjukt nyfiken på vem som har sökt på bävern dagisen sången.

Det var bilden av mig som jag sett

Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tagit slut
Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan
Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
och hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och hennes hår är så ljust
och hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död
Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant
Och hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent

Och jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett
För mitt hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
Och jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent

Cecilia mitt i baket!

Har nu bakat ett tag, i ganska lugn och skön takt, så klart med musik i bakgrunden.

• Kärleksmums utan ägg (brunbulla)
• Godiskaka
• Syltsnittar

Av någon underlig anledning misslyckades jag med typ allt som det ser ut just nu.
Godiskakan vet jag inte vad som hände med, den ska ju vara kladdig, men jag tror den blev för kladdig på valda delar. Syltsnittarna är fortfarande inne i ugnen men dom verkar inte ska flyta ut som jag vill. Vi får se. Och kärleksmumsen har jag bara gjort botten till än, glasyren är inte gjord på den ännu, men botten gick bra, hoppas glasyren lyckas nu.
Jag återkommer med helt klara resultat sen.

Bästa bakmusiken just nu.

Bakar

Nu har jag satt igång med bakningen.

Andreas

Satt och läste en av mina gamla bloggar. Hade tillägnat detta låt till Andreas den 8 augusti 2009

Du är allt jag nånsin önskat 
Du är allt jag nånsin drömt 
Du är den som får mig minnas 
Alla drömmar jag har glömt 
Och du är den som får mig hoppas 
Du är den som får mig le 
All min kärlek får du bära 
Hela livet vill jag ge 

För du är där när ingen ser mig 
Du är där när stormen yr 
Du är där när natten skrämmer 
Och du är där när dagen gryr 
Och jag vill alltid ha dig nära 
När som åren läggs till år 
Och vad livet vill oss lära 
Är att framtiden är vår 

När som klockorna har stannat 
Och tiden tycks stå still 
Och man inte vågar säga 
Det man längst i hjärtat vill 
Då ska vi ta varandras händer 
Då ska vi minnas denna dag 
Och förstå vad som än händer 
Är det alltid du och jag 

För du är allt jag nånsin önskat 
Du är allt jag nånsin drömt 
Du är den som får mig minnas 
Alla drömmar jag har glömt 
Och du är den som får mig hoppas 
Du är den som får mig le 
All min kärlek får du bära 
All min längtan vill jag ge 

Ja, all min kärlek får du bära 
Hela livet vill jag ge

Ensam hemma

Idag vaknade JAG först i huset. Kände mig utvilad och på bra humör.
Vi drog till Storheden och inhandlade en elvisp, äntligen, jag har varit utan länge nu. Det blev inhandlat greja till bilen också, otroligt tråkiga utgifter.
Väl hemma började jag planera bakning eftersom jag hatar att inte ha fika i frysen då man får främmande. Under tiden så lyckades Andreas och Linus få igång bilen. Så då åkte Andreas och Herman också till Pilträsk. Själv ska jag försöka städa lite och baka. Jag hade tänkt börja baka ikväll, men råkade somna sittande i soffan. Nåväl, allt är då inhandlat i alla fall så jag kör hårt imorgon istället.

Jag och Frans ligger och har det skönt och försöker njuta av lugnet även om jag tycker det är riktigt jobbigt och saknar familjen massor.

Kaffe

Herman gillar kaffe och snodde pappas kopp.

Home sweet home!

Nu är jag hemma igen. Det var skönt att få komma bort ett litet tag och se något nytt. Men nu är jag hemma och har ägnat kvällen till att lysa med Andreas, vi har bådar lite, surrar och snackat. Grymt härligt! Imorgon har jag jour så det är bäst jag försöker sova lite så jag orkar om jag måste fara iväg och jobba.

Alfons tårta

Snubblade över en bild på Alfons tårta som han fick när han fyllde 4 år. Blir lite rörd faktiskt.

Grillat

Jag dealade med Johanna. "Du fixar tillbehör, jag fixar kött" Så nu blir det trillar till middag.

Regn

Givetvis så gick solen bakom ett regnmoln, lagom till att jag ska promenera till byn. Kan garantera att solen kommer fram igen kl 11 och försvinner igen lagom till 19. Typiskt min tur.

Regn

Givetvis så gick solen bakom ett regnmoln, lagom till att jag ska promenera till byn. Kan garantera att solen kommer fram igen kl 11 och försvinner igen lagom till 19. Typiskt min tur.

Sol

Att sova en hel natt och kliva upp före klockan ringer utan att må dåligt är ju helt fantastiskt.
Sen att det skiner en stor, fet och varm sol över hela Älvsbyn gör absolut ingenting.

Sova

Har haft det lugnt och skönt här, soffhäng delux. Typ.
Nu har jag läst lite bloggar, kollat runt lite på Facebook och nu känner jag att jag snabbt måste avsluta detta inlägg, jag har redan slumrat till flera gånger. Ligger i Ellas säng, den är inte så himla bred, men fantastiskt skön.
Sov gott alla!

Älvsbyn

Nu är jag på plats i Älvsbyn. Ska sova hos bror med familj två nätter och jobba två dagar.
Som jag skrev tidigare så älskar jag doften av hägg. Det luktar barndom. Hela Älvsbyn doftar barndom, jag undrar varför?!